Vad är skillnaden?
I takt med att pensionssystemet i Sverige förändras blir tjänstepensionen en alltmer avgörande del av den totala pensionen. För många små och medelstora företag är en strategiskt utformad tjänstepension inte bara en viktig förmån för att locka och behålla medarbetare, utan även en betydande kostnadspost och ansvar som kräver rätt hantering. Den här artikeln belyser tjänstepensionens betydelse och går igenom de viktigaste aspekterna för dig som företagsägare eller ekonomichef.
En översikt över pensionspyramiden
Den traditionella pensionspyramiden visar hur svenskarnas pensioner är strukturerade. Basen utgörs av den allmänna pensionen, som betalas av staten och bygger på individens livsinkomster. Tjänstepensionen, den andra och viktiga delen i pyramiden, betalas av arbetsgivaren och utgör för många en stor andel av den framtida pensionen. För den som saknar tjänstepension blir den allmänna pensionen den enda inkomstkällan, vilket kan leda till en lägre levnadsstandard efter pensioneringen. Därför är det viktigt att som arbetsgivare erbjuda tjänstepension.
Förmånsbestämd och avgiftsbestämd tjänstepension: Vad är skillnaden?
Tjänstepensioner delas in i två huvudtyper: förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. En förmånsbestämd tjänstepension garanterar en viss procentsats av slutlönen i pension, men innebär en osäkerhet för arbetsgivaren då kostnaden kan variera, särskilt om lönelyft sker sent i karriären. Exempel på sådana planer är ITP2 för tjänstemän med kollektivavtal, samt KAP-KL och BTP2. Dessa typer av planer kräver ofta invecklade beräkningar för att prognostisera arbetsgivarens kostnad.
Den avgiftsbestämda pensionen ger å andra sidan större kostnadskontroll för arbetsgivaren, eftersom arbetsgivaren på förhand avsätter en viss procent av lönen till den anställdes pensionssparande. Här blir pensionens storlek beroende av avsättningens storlek och kapitalförvaltningen, vilket innebär att den anställde har en viss osäkerhet kring det slutliga beloppet. Avgiftsbestämda planer, som exempelvis ITP1, är vanliga i Sverige i dag.
Tryggandeformer och tryggandelagen
För att en tjänstepension ska vara avdragsgill måste den vara tryggad enligt tryggandelagen. Detta kan ske genom:
- Pensionsförsäkring: Den vanligaste formen, där arbetsgivaren betalar premier till ett försäkringsbolag.
- Pensionsstiftelse: Arbetsgivaren överför pengar till en särskild stiftelse, vars enda syfte är att trygga tjänstepensionen.
- I egen regi: Här reserverar arbetsgivaren en pensionsskuld på balansräkningen och försäkrar denna skuld för att den ska vara avdragsgill.
- Utländska pensionsinstitut: En mer ovanlig form, där arbetsgivaren tecknar tjänstepensionen utomlands – viktigt är då att säkerställa att den uppfyller svenska lagkrav.
Basbelopp och särskild löneskatt på pensionskostnader
De svenska basbeloppen, såsom prisbasbelopp och inkomstbasbelopp, är viktiga mått som påverkar både lön och pension. Dessa används för att beräkna bland annat lönegränser och intjänande av allmän pension. För 2024 är prisbasbeloppet satt till 57 300 kronor, och inkomstbasbeloppet till 76 200 kronor. En annan viktig aspekt är särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) – en skatt på 24,26 procent som arbetsgivaren betalar på pensionskostnader.
Avdragsrätt och kompletteringsregeln
Löneväxling som pensionsstrategi
Vikten av en genomtänkt pensionsplanering
Tjänstepension är ett viktigt verktyg för att bygga långsiktig trygghet för både arbetsgivare och anställda. Som arbetsgivare bör du vara medveten om de olika typerna av pensionsplaner, tryggandeformer, samt avdragsmöjligheter och regelverk för att fatta välgrundade beslut. En tydlig och hållbar pensionsplan kan bidra till att skapa en attraktiv arbetsplats och långsiktigt gynna ditt företags utveckling.
Behöver ni hjälp att navigera genom tjänstepensionsdjungeln? Vi på Elera hjälper er gärna att analysera era behov och hitta den mest lämpliga lösningen för just ert företag.
