Det är inte bara en fråga om att följa de nya lagkraven som CSRD för med sig, utan också en möjlighet att stärka ditt företags rykte. I den här artikeln får du en praktisk guide till hur du kommer igång med hållbarhetsredovisning och svaret på varför det är en viktig investering för framtiden.
Låt oss börja med varför det här är så viktigt. Hållbarhetsredovisning handlar om att visa världen hur ditt företag påverkar miljön, samhället och ekonomin. Det är inte bara en fråga om att uppfylla lagkrav utan att visa att ditt företag tar ansvar. Hållbarhetsredovisningen stärker ditt varumärke och kan till och med öppna dörrar till nya affärsmöjligheter.
Men det handlar också om att möta förväntningar från kunder, investerare och anställda som allt mer värderar hållbarhet. Med andra ord: hållbarhetsredovisningen kan bli en konkurrensfördel, om den görs på rätt sätt.
Steg 1: Förstå lagkraven
Första steget är att ha koll på vad som krävs av just ditt företag. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som trädde i kraft räkenskapsåret 2024 innebär att fler företag än någonsin tidigare måste redovisa sina hållbarhetsinsatser. Och det handlar inte bara om riktigt stora företag längre. Förenklat kan man säga att om ditt företag har fler än 250 anställda, eller om ni har en stor omsättning, kommer ni sannolikt att behöva följa de nya reglerna. Dessutom kan även mindre företag påverkas indirekt av att större bolag kräver att underleverantörerna hållbarhetsredovisar.
CSRD ställer krav på att företag ska rapportera enligt European Sustainability Reporting Standards, ESRS, vilket betyder att ni behöver redovisa era insatser inom områden som miljö, socialt ansvar och företagsstyrning.
Steg 2: Identifiera dina hållbarhetsområden
Nästa steg är att bestämma vilka hållbarhetsaspekter som är viktigast för ditt företag. Här handlar det om att vara strategisk. Börja med att ställ frågan: Var har vi störst påverkan? Det kan vara allt från energiförbrukning och avfallshantering till arbetsförhållanden eller leverantörskedjan.
Ett bra tips är att involvera olika delar av företaget i denna process. På så sätt får du en mer komplett bild av var insatserna behövs mest. Det gör också att fler i organisationen känner sig delaktiga, något som är avgörande för att lyckas med hållbarhetsarbetet.
Steg 3: Sätt mål och mätbara indikatorer
När du väl identifierat dina viktigaste områden är det dags att sätta upp mål. Här är det viktigt att vara realistisk men också ambitiös. Dina mål bör vara tydligt kopplade till företagets övergripande strategi, och du bör också utveckla indikatorer som hjälper dig att mäta framstegen.
Till exempel, om ett av dina mål är att minska koldioxidutsläppen, behöver du fastställa hur mycket du siktar på att minska dem med och inom vilken tidsram. Genom att ha konkreta siffror blir det lättare att följa upp och visa resultat.
Steg 4: Börja samla in data
Detta är grunden i all rapportering och hållbarhetsredovisning är inget undantag. När målen är satta är nästa steg att börja samla in den information du behöver för att kunna redovisa dina framsteg. Det kan handla om allt från energiförbrukning och avfallsmängder till anställdas välmående och leverantörernas hållbarhetsarbete.
Det här kan kännas överväldigande, men det behöver inte vara det. Börja med att kartlägga vilka data ni redan har tillgång till. Kanske har ni redan en del av den här informationen i era befintliga system? Sedan kan ni bygga vidare därifrån.
En fullständig hållbarhetsredovisning bör omfatta flera centrala delar:
- Miljömässig påverkan: Redovisning av företagets påverkan på miljön, inklusive energianvändning, koldioxidutsläpp, vattenförbrukning och avfallshantering.
- Social påverkan: Beskrivning av hur företaget påverkar samhället, inklusive arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsengagemang och kundansvar.
- Ekonomisk påverkan: Information om företagets ekonomiska prestation och hur den bidrar till hållbar utveckling, inklusive ekonomiska resultat, innovation och riskhantering.
- Etisk företagsstyrning: Redogörelse för företagets styrningsstruktur, etiska riktlinjer, efterlevnad av lagar och regler samt antikorruptionsåtgärder.
Steg 5: Rapportera och kommunicera
När du har all data på plats är det dags att sammanställa och rapportera. Men kom ihåg att en bra hållbarhetsrapport inte bara är en massa siffror. Det handlar också om att berätta en historia. Vad har ditt företag gjort hittills? Vilka utmaningar har ni stött på? Och vad planerar ni att göra framöver?
Transparens är nyckeln här. Var öppen med både framgångar och de områden där det finns utrymme för förbättring. Det bygger förtroende hos dina intressenter och visar att ni tar ert ansvar på allvar.
Steg 6: Använd hållbarhetsredovisningen som ett verktyg för förbättring
Till sist: Hållbarhetsredovisningen är inte bara en rapporteringsövning. Den är också ett verktyg för att ständigt förbättra företagets hållbarhetsarbete. Använd den feedback ni får från rapporteringen för att justera och förbättra era strategier och mål. Det här är ett pågående arbete, inte något ni ska göra en gång om året för att däremellan glömma bort.
Genom att följa stegen ovan kan du komma igång på ett strukturerat sätt och säkerställa att ditt företag inte bara möter de nya kraven, utan också drar nytta av dem. Glöm inte att EU:s nya regleringar och standarder kommer att fortsätta påverka hur hållbarhetsredovisningen utvecklas framöver vilket betyder att företag behöver vara proaktiva och flexibla för att anpassa sig till dessa förändringar.
Liten ordlista:
CSRD: Corporate Sustainability Reporting Directive
ESG: Ett samlingsbegrepp för hållbarhetsrelaterat, står för environmental, social och governance.
ESRS: European Sustainability Reporting Standards, bygger på internationella ramverk, standarder och EU-lagstiftning.
GRI: Global Reporting Initiative, den mest använda globala standarden för hållbarhetsrapportering.
KPI: Key Performance Indicators, nyckeltal.
Materialitet (materiality): Tidigare oftare benämnt väsentlighet.
Dubbel materialitet: Både impact och financial materiality, inifrån och ut- samt utifrån och in-perspektiv, av betydelse för både investerare och den bredare intressentkretsen (allmänheten).
Impact materiality: Påverkan på miljö och människor, inifrån och ut, information av betydelse för allmänheten.
Financial materiality: Finansiell väsentlighet, utifrån och in, information av betydelse främst för ägare och investerare.
SFDR: Sustainable Finance Disclosure Regulation, ofta refererad till som disclosure-förordningen, riktar sig till finansiella företag.
TCFD: Task Force on Climate-related Financial Disclosures.
Taxonomin: EU-gemensamt klassificeringssystem för att definiera miljömässigt hållbara verksamheter.
(Källa för ordlistan: FAR:s tidning Balans)
